BankID logo Mina sidor

RING OSS PÅ

020-252626

Telefontider:
09:00-18:00 måndag-torsdag
09:00-15:30 fredag
12:00-13:00 lunchstängt

Direkto om Finansinspektionens rapport ”Svenska konsumtionslån 2018”

Direkto om Finansinspektionens rapport ”Svenska konsumtionslån 2018”

Direkto har tagit del av Finansinspektionens rapport om Svenska konsumtionslån från juni 2018. I denna artikel försöker vi göra rapporten lättare att ta in och lära sig av. Har du lån sedan tidigare kan enskilda rubriker kanske vägleda dig. Är du kanske en av de storbankskunder som inte har sett över dina lån för att du ”litar på din bank” – då kanske du är en av många som betalar högre ränta än du behöver göra.


Privatlån 2018

Privatlånemarknaden växer med ca 7% per år de senaste två åren, en snabbare takt än tidigare*, och idag står lån till konsumtion för 18% av hushållens ackumulerade skulder. Tillväxten kommer från en stark konjunktur och låga räntor, men även bolånetaket och amorteringskravet bidrar.

*Vi noterar att lånestocken har haft en årlig tillväxt på 6% årligen de senaste 17 åren och 4% mellan 2012-2016.

Olika typer av lån

En stor andel av lånen är mindre i storlek och relativt dyra. Löptiden är kort och avgifterna i förhållande till lånens storlek är stora. Enligt stresstest från FI så kommer många låntagare hamna i en svår ekonomisk situation om räntorna går upp. Marknaden för privatlån är väldigt diversifierad. Det finns många banker och långivare som betalar ut lånen men det finns även kreditförmedlare och ombud som är involverade på denna marknad. En betydande andel av dessa lån ges ut i handel – dvs långivaren betalar en vara som konsumenten köper. Konsumenten tar därmed varan på kredit.

Revolverande krediter

Ett exempel på en revolverande kredit är kreditkortskrediter. Konsumenten får på förhand ett beviljat belopp som denna kan använda sig av. På sådana krediter finns inte ett förutbestämd amorteringsplan eller förfallodag. En stor andel av dessa lån är under 2000 kr (ca 65%) men tillsammans utgör de ca 15% av de nya lånen som tas. Det är värt att notera att dessa skulder sällan är över 50 000 kr då många därefter letar billigare alternativ och därmed samlar sina krediter med hjälp av ett privatlån/blancolån.

Blancolån

Blancolån (också kallat privatlån) er ett lån utan säkerhet med en förutbestämd återbetalningsplan. Den stora majoriteten (65%) av dessa lån är över 50 000 kr. Genomsnittliga lån är mellan 110 000 och 120 000 kr. Ungefär 50%  av alla konsumtionslån är just blancolån.

Objektfinansiering – lån mot annan säkerhet än bostad

Det vanligaste exemplet på objektfinansiering är billån. Konsumenter använder ofta blancolån och objektfinansiering vid köp av större kapitalvaror. Genomsnittligt lån är ca 150 000 kr. Omkring 30% av alla konsumtionslån är objektfinansiering.

 

nyutlåning 2017 - typ av lån

 

Olika typer av långivare

För att färenkla så delas marknaden upp i tre grupper. Storbanker, nischbanker och säljfinansieringsbolag. Säljfinansieringsbolagen är de bolag som fokuserar på mindre lån och mot en yngre kundgrupp. Låntagarana betalar då ofta högre räntor och har pga lägre ålder ocks lägre inkomst. Även om säljfinansieringsbolagen står för hälften (56%) av antalet lån som ges ut står de endast av 8% den utlånande volymen. Storbankerna (21,5%) och nischbankerna (22,4%) lånar ut mycket högre belopp och därför står de för 37% respektive för 54% av den utlånade volymen. Notera att nischbankerna lånar ut mer än storbankerna. Nischbankerna som grupp erbjuder i regel lägre räntor, högre belopp och beviljar kunder i större utsträckning än Storbankerna.

Vill du se över vad du kan få för ränta? Ansök helt kostnadsfritt* och jämför själv. (* Vi får betalt från bankerna. De betalar oss för kunder de får genom oss istället för att t.ex. göra dyr TV-reklam.)

Demografi

Geografi

Göteborg, Malmö och Stockholm som står för ca 40% av Sveriges befolkning står för 29% av lånen. Personer mellan 26-35 år tar störst andel (28%) lån av åldersgrupperna. Ca 75% av låntagarna är mellan 26 och 55.

Inkomst

I rapporten går det att läsa att an anmärkningsvärd andel (20%) av nya låntagare har en lön under 10 000 kr i månaden. Flera av dessa låntagare har en inkomst som understiger 1 000 kr i månaden. ”Flera” är en mycket märklig formulering från FIs sida men oavsett är det högst anmärkningsvärt att det på marknaden finns aktörer som lånar ut till denna del av marknaden – som uppenbarligen inte ska kunna få ett lån. Hur det kan tillåtas är ytterst märkligt. Som andel av volymen utgör de dock en mycket liten del av marknaden. De flesta långtagare som tar större privatlån har en lön över medianlönen i Sverige. Nära häflten av låntagarna har en lön på mellan 20 000 – 35 000 kr.

Låntagare med lägre inkomster tar de minsta lånen. Den andel av befolkningen som har lägst lön (de 10% lägsta) står för nästan 20% av alla lån under 20 000 kr. De som tillhör de som har högst lön (10% högsta; motsvarande över 44 000 kr per månad) står för nästan 30% av alla lån över 100 000 kr.

högre inkomst större lån

Större blancolån och objektfinansiering ökar mest

Volymen blancolån över 250 000 kr var 2017 sju gånger så stor som under 2008. Objektfinansiering ökade med 40% under 2017 jämfört med 2016. Det här beror delvis på starkare konjunktur, låga räntor men FI menar att det också beror på amorteringskravet och skuldkvotstaket som har införts. Det var lättare att låna upp på bostaden tidigare. Nu finansierar man bilköp istället med blancolån och objektfinansiering.

Läs mer om vad privatlån kontra bolån kan innebära för din plånbok. 

Blancolån trots bostad

Låntagare som sedan tidigare hade ett bolån stod för 45% av de nya blancolånen som togs under perioden och 77% av objektfinansieringen. Dessa låntagare lånar då ofta större belopp. Personer med bolån sedan tidigare står för 62% av volymen av nya blancolån och objektfinansiering.

Vad kostar det att låna

Löptid (återbetalningstid) och effektiv ränta hänger starkt ihiop. De mindre lånen, som har en kortare löptid kostar mycket mer. Under 10 000 kr ligger genomsnittsräntan på mellan 25-70%. Över 20 000 kr ligger genomsnittsräntan på mellan 5-10%.

Skapa dig en buffert istället för att ta små lån

Det är avsevärd skillnad mellan 10 och 70%. Vi tycker inte man ska låna mindre belopp. Det är därför Direkto inte förmedlar lån under 10 000 kr och vi endast har ett fåtal utvalda samarbetspartners som ger ut lån under 25 000 kr. Man lånar belopp under 25 000 kr för att man inte har skapat sig en ekonomisk buffert (alternativt för att man lånar till något man egentligen inte behöver). Vi rekommenderar kunder att spara ihop åtminstone 25 000 kr för oförutsedda kostnader. Har man inte gjort det, för att man har en kalkyl som inte håller ska man först se till att dra ner sina kostnader ordentligt om man inte kan påverka sin inkomst (med mer arbete eller genom att byta till ett mer avlönat jobb). Har man inte hunnit spara ihop är det bättre att låna 25 000 kr till en lägre ränta (se ovan) och använda det man behöver till det oförutsedda som hänt och som man måste betala för. Resten behåller man som en buffert, och kostnaden för denna buffert är räntan man betalar. Sedan betalar man av det lånet så fort så möjligt och därefter ser man till att skapa en buffert på 25 000 kr. Men pengar på kontot (som man förvisso betalar en ränta för) så kan man lösa mindre situationer som kan dyka upp under tiden som man betalar av lånet och bygger en faktiskt buffert – utan att behöva hitta nödlösningar med 25-70% ränta.

Annuitetslån är dyrare än lån med rak amortering

Lån kan återbetalas enligt annuitets eller rak amortering. Annuitet innebär att låntagaren betalar samma månadskostnad genom hela löptiden. Rak amortering betyder att låntagaren amorterar lika mycket. Det innebär i praktiken att låntagaren amorterar en större andel i början av lånets löptid genom rak amortering och därmed blir kostnaden lägre. Rak amortering brukar innebära en något högre månadskostnad kontra annuitetslån. En nackdel med annuitetslån är att om långivaren byter lån till ett annat annuitetslån så har denna endast amorterat ett litet belopp och att den totala löptiden förlängs.

Låneförmedlare

FI skriver att det kan finnas fördelar med att samla sina lån men varnar för att man samtidigt kanske förlänger återbetalningstiden. Därmed blir totala räntekostnaden högre. Låntagare använder nästan alltid blancolån för att lösa andra lån. 28% av de som tar blancolån tar det för att lösa lån. Hälften av detta går genom en låneförmedlare.

Avtalad kontra faktisk löptid

FI visar att storbankerna behåller sina kunder mycket längre än nischbankerna. Det är beklagligt eftersom nischbankerna som grupp har lägre räntor och ofta kan erbjuda bättre räntor. Den faktiska löptiden hos storbankerna är 3,9 år kontra 2,6 år hos nischbankerna. Avtalad tid är 6,1 år kontra 8,9 år. I en studie Direkto finns en delförklaring. Nästan 2/3 av de som vänder sig till storbankerna för att se över lån eller ta nya går inte vidare efter avslag från sin storbank. De missar möjligheten till lägre ränta genom en låneförmedlare som jämfört en rad banker mot storbanken.

Löptid privatlån - faktiskt mot avtalad

 

Stresstest – låntagares motståndskraft

Det genomsnittliga överskottet per månad för nya låntagare var 11 500 kr efter skatt. Marginalerna är i regel därför goda. Men en stor andel av låntagarna (30%) har mindre än 5 000 kr i överskott och då blir risken förstås högre. Om räntorna stiger framöver kan detta skapa insolvens hos låntagarna. I utgångsläget har 2,4% av låntagarna ett underskott. Ökar räntan med 1% är det knappt 3% som har ett underskott. Om räntan stiger med 5% hamnar 7,6% av låntagarna i underskott.

Bortfall av inkomst har samma effekt som högre ränta. Vid ett inkomstbortfall på 2% hamnar 3% i underskott. Om inkomsten minskar med 10% ökar andelen underskott till ca 8%.

Vår analys:

  • Vår bedömning är att FI efter sin rapport insett att riskerna ur ett samhällsperspektiv med privatlånestocken är begränsade. Det märks i ordvalen kring marknadens tillväxt, om riskerna förknippade med högre räntor (lägre konsumtion) och stresstestets utfall.
    Vi menar på att till skillnad från bolånemarknaden där en värderingsbubbla föreligger så förklaras en avgörande del (ca 2/3) av tillväxttakten i privatlånestocken (6% årligen de senaste 17 åren) av nominell BNP-tillväxt (4%). Ca 1-2% årligen är ”övrigt” – förändring i konsumtionsbeteende. Så enkelt är det inte att förklara bolånemarknaden.
  • FIs rapport visar precis som andra studier som Direkto har låtit göra att andelen kunder som endast förlitar sig till sin storbank är omotiverat hög. Enligt en studie som vi gjorde under Q2, 2018, visade sig 2/3 av låntagare acceptera sin banks bedömning. De sökte inte vidare för att få lägre ränta eller bli beviljade ett lån i de fall de fått avslag. I denna rapport visar det sig i den faktiskt löptiden hos storbanker kontra nischbanker. Kunderna behåller sitt lån nästan 50% längre hos sin storbank – ett tydligt tecken på att kunderna inte konkurrensutsätter sina banker.
  • Låneförmedlare fyller in viktig roll på den svenska marknaden genom att hålla räntorna på större privatlån (över 50 000 kr) nere.

Vidare läsning (nya sidor öppnas): 

  1. Finansinspektionen – Svenska lån till konsumtion 2018 
  2. Direkto om låneförmedlarnas roll i Sverige 
  3. Svenska hushåll betalar miljarder i onödiga räntekostnader

Samlar dina lån

Låna pengar genom Direkto

Billån utan kontantinsats

?>