Svensk Fastighetsförmedling En del av Svensk Fastighetsförmedling
En del av Svensk Fastighetsförmedling
Bolån Privatlån
Ring oss på

020-25 26 26

Måndag - Fredag: 08:00 - 18:00

Avvikande öppettider:

Första maj 1 maj: Stängt
Kristi himmelfärdsdag 9 maj: Stängt
Sveriges nationaldag 6 juni: Stängt

 

 

 

Hur mycket lån har svensken?

Hur mycket lån har svensken?

380,000 kr per person om vi räknar på varje individ som bor i Sverige och 621,000 kr om vi istället räknar på åldrarna 18-65.

Vi på Ordna har gått igenom den senaste statistiken (mars 2018) från SCB för att ta reda på hur belåningen ser ut i Sverige. Vi har bland annat gått igenom SCBs Finansmarknadsstatistik som produceras av SCB, Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, på uppdrag av Sveriges Riksbank.

Snitträntor mars 2018:
Bolån: 1,56%
Privatlån: 4,3%

Vill du se över räntan på dina privatlån? Låt oss kostnadsfritt få hjälpa dig till en lägre ränta.

Vill du se över räntan på dina bolån? Låt oss kostnadsfritt få hjälpa dig till en lägre ränta.


I statistiken går att utläsa att utlåningen till de svenska hushållen fortfarande håller en god takt långt över BNP vilket är ett orosmoln som många aktörer tar i beaktning, inklusive Riksbanken. I nedanstående graf visas tillväxttakten i utlåning i Sverige sedan 2004 och man kan se att tillväxttakten är stadigt över 5% och i den senaste mätning i mars var den årliga tillväxttakten 7.2%, densamma som för månaden innan. Det är intressant att notera att “finanskrisen” inte hade nämnvärd effekt på utlåningen till hushållen medan utlåningen till icke-finansiella företag fick sig en rejäl törn fram till och med 2010.

En graf som visar finansmarknadsstatistik, mars 2018

Som vanligt lägger marknaden – och individerna bakom statistiken – data bakom sig i förbluffande takt och utlåningen tyder på osunda nivåer – om än lägre tillväxttakt än före finanskrisen. Även om skuldkvotstaket och amorteringskravet har haft en dämpande effekt på bostadsmarknaden så växer utlåningen. Utlåningen till hushållen är nu uppe på 3,855 miljarder eller 380,000 kr per capita (jämfört med 317,000 bara för 4 år sedan), baserat på 10,135,303 invånare (februari 2018) i alla åldrar. Det är en ökning med 236 miljarder jämfört med samma period 2017. Om man räknar på antalet invånare mellan åldrarna 18 och 65 blir snittbelåningen 621,000 kronor per capita.

Med det i åtanke är det inte konstigt att storbankerna (Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB), som står för den absoluta majoriteten av lånen, tjänar lite drygt 100 miljarder om året. Ca 2/3 av detta betalas ut i utdelning till aktieägarna och de stora vinsterna kommer främst från bolån där marginalerna ligger på knappt 1,7% på utlånat belopp. För en tid sedan gjorde intresseorganisationen Villaägarna en beräkning att fyra av tio (40%) kronor som hushållen lägger på bolån är nettomarginal (läs vinst) för bankerna. Storbankerna menade då att den andelen var överdriven utan att ange vad som är korrekt. 82% av MFIs (läs banker och andra långivare) till hushållen är bolån, dvs ca 3161 miljarder kronor.

Som vi har skrivit om tidigare så tror vi att det är låneförmedlarna som på sikt kommer vara den katalysator som behövs på den svenska bolånemarknaden för att hålla bankernas marginaler nere. På privatlånesidan har vi låneförmedlare redan bidragit till att minska marginalerna med 1,5% procentenhet bara de senaste åren.

Vad kostar då bolån idag? Enligt publikationen ovan var genomsnittliga utlåningsräntan 1,56% (mars 2018) för nya lån tagna för bostadsändamål (läs bostadsrätt och villor). I nedanstående graf anges den genomsnittliga räntan baserat på ändamål för lånet. Har du blancolån idag är en rimlig jämförelse den blå linjen i grafen (“konsumtion”). Strax under 4,3% ligger räntan på blancolån på enligt rapporten. Har du högre ränta än så är det värt att se över möjligheten att sänka räntan genom att samla lån och krediter till en lägre ränta.

 

Blancokrediter stod för 6,2% (6,67%) av totala utlåningen i mars 2018 (februari 2015). Mars 2018 hade hushållen lånat 238 miljarder i form av blancokrediter. Blancokrediter definieras som: “Lån som beviljats utan någon säkerhet eller borgen. Ofta har denna typ av lån en hög ränta jämfört med lån där det finns säkerhet, t.ex. bostadslån. I statistiken ingår även betalkortsfordringar och kontokortskrediter i blancokrediter då de i regel saknar säkerhet”.

Vi hittade tyvärr inte ny statistik kring antalet kreditkort när vi uppdaterade denna sida så vi lät följande information liga kvar från slutet av 2015: “I slutet av förra året hade MFI (monetära finansinstitut, läs banker och kreditkortsbolag) gett ut 19,688,000 (19,7 miljoner) betal- och kreditkort till svenska folket. Fordringarna på dessa kort var 69,449,000,000 kronor (69,5 miljarder). Detta motsvarar 3525 kr per kort, vilket kan anses vara ett ganska litet belopp. Det hänger samman med att de flesta betalar tillbaka sina skulder på kreditkorten och därför är de fordringar som inte betalas tillbaka i sin helhet samlade på ett mycket färre antal kort/individer. Dessutom är många betal- och kreditkort utgivna men ej använda. Observera att räntan på kreditkort normalt sätt är mycket högre än räntan på privatlån (en sorts blancolån) och därför rekommenderar vi på Ordna att man betalar av skulder som man har på kreditkort med rena privatlån.”

Vi på Ordna hoppas som vanligt att våra artiklar är grundliga, korrekta och uttömmande och vi uppskattar därför all feedback. Hittade du lite nyttig information? Dela gärna artikeln i så fall så andra får dra nytta av den också.

Kommentarsfält

  Kommentarer: 5


  1. …det är mycket samlade lån, skulder och så vidare… Men jag läste i en artikel om USA att om en amerikan inte har några som helst skulder och tio dollar i fickan, då tillhör han en av dom 25% rikaste i landet… har försökt kolla hur läget är i sverige… Då kom jag fram till att om man är skuldfri och har en krona i fickan, så tillhör man dom 8% rikaste i landet… kan det vara möjligt????


    • Hej Nyfiken!

      Tack för din kommentar.

      Det du skriver är mycket intressant. Utan att ha fakta att gå på i skrivande stund så tror jag din kommentar angående USA kan stämma eftersom skuldsättningen (mängd lån) i USA inte är lika utbredd som i Sverige. Dvs färre personer har lån. Blancolån och privatlån i form av kreditkort är dock väldigt utbrett. Där är å andra sidan reallönerna mycket lägre än i Sverige vilket resulterar i färre som har sparade medel. Jag har läst (återigen utan att veta om det stämmer) att Bill Gates förmögenhet är lika stor som de 110 miljoner fattigaste i USA. Oavsett hur nära sanningen det är så säger det ganska mycket om fördelningen av kapital i USA.

      När det gäller lånesituationen i Sverige är utlåningen till privatpersoner väldigt utbredd som du kan se i statistiken i artikeln ovan. Samtidigt har bostadspriserna stigit varje år, trots allt mer lån, sedan de senaste 25 åren med några få undantag (98, efter IT-kraschen, 2001 och efter 2007) vilket innebär att majoriteten av de som äger sina bostäder bör sitta på nettotillgångar, därför tror jag inte att en person som inte har lån (är skuldfri) men inte har några nettotillgångar tillhör de rikaste 8 % i landet. Nedan kan du följa en länk till SCB som visar på detta (obs från 2007); här kan man se att de 6 decilgrupper (60%) som har högst nettoförmögenhet (tillgångar minus skulder (lån)) har en nettoförmögenhet som är positiv.

      Så även om skuldsättningen är hög och svenskarna har mycket lån så är nettovärdena i Sverige positiva. Det kan dock snabbt ändras om priserna på bostäder börjar sjunka.

      Hur kommer det sig att du intresserar dig för detta? Studiesyfte eller ett allmänt intresse? Är det något annat du vill att vi ska skriva om är förslagen välkomna! Vi på Direkto har väldigt lång erfarenhet inom bank & finans och sakkunskap när det gäller privatekonomi och bankväsendet i allmänhet, så vi kan nog tillföra mycket om det är något speciellt du tänkte på.

      http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Hushallens-ekonomi/Inkomster-och-inkomstfordelning/Hushallens-tillgangar-och-skulder/83216/2007A01K/Hushallstabeller/Nettoformogenhet-for-hushall-1-indelade-i-decilgrupper-efter-nettoformogenhet-19992007-Medelvarden-for-alla-i-tkr-i-2007-ars-priser-Korrigerad-2010-03-22


  2. hej. varför priserna på bostäder sjunker inte trotts all bolån som folk tar. eller så att det planen med detta att fånga in vinster på falska bostäder.


    • Hej Alnaser!

      Det är en ganska bred fråga att besvara, eftersom svaret delvis beror på vilken ort vi pratar om och hur demografin ser ut i vissa områden och hur den ändras över tid – men låt oss få svara i allmänna termer.

      – Befolkningsökning: En viktig faktor till prisökning över tid på bostäder är befolkningstillväxt. Eftersom vi över en längre tid har haft en stark befolkningstillväxt i Sverige så bidrar det till prisökningen.
      – BNP tillväxt: Svensk ekonomi är stark kontra många andra länder och den relativa styrkan gör att vi känner oss tryggare i våra jobb och tjänar mer och det gör att vi är villiga att betala “upp” på bostäder vi tidigare inte var villiga att betala mer för eller som vi inte hade råd att köpa.
      – Skatter: Skattetrycket över tid har lättat på svensken, vilket gör att vi har en högre disponibel inkomst idag än vi hade tidigare.
      – Ränteavdraget: Ränteavdraget gör att staten ger en subvention (rabatt) till bostadsägare vilket är ett ganska unikt koncept. Politikerna vågar inte röra detta avdrag (ännu) oavsett vilken falang de tillhör. Den som har råd att köpa sin egen bostadsrätt eller villa har generellt sätt en bättre ekonomi än den som inte gör det – och ränteavdraget hjälper således de som redan har det bättre ställt. Omvänd utjämningspolitik om kan kalla det för det.
      – Byggregler: Med förbehåll att vi på Direkto inte kan detaljerna, så går diskussionen sedan flera år tillbaka runt byggregler som förhindrar nybyggnation vilket gör att byggbolagen inte kan möta den ökande efterfrågan med ett större utbud.
      – Världsekonomin: Global ekonomisk säkerhet, tillväxt och lågt ränteläge bidrar till viljan att investera i bostäder (i bl.a. Sverige). Se även effekt på reporäntan.
      – Börsen: En stark börs ger svenskarna en större finansiell flexibilitet där aktier kan säljas för att finansiera bostadsköp, och vi har då mer pengar att lägga på t.ex. kontantinsats som är en andel av bostadsköpet (~15%) vilket gör att vi har råd med större och dyrare bostäder.
      – Alternativa investeringsmöjligheter: När ränteläget är så lågt som det är idag och aktier avkastar dåligt (låg direktavkastning (utdelning)) så blir bostadsköp och investeringar ett attraktivare alternativ.
      – Reporäntan: En historiskt låg reporänta gör att banker och bolag blir tvingade att få pengarna i rullning, och bankerna blir mer benägna att belåna bostäder som ett led i detta.

      Det finns säkert fler anledningar men tyvärr tror vi att den nuvarande belåningsgraden är på riskabla nivåer – i enlighet med Riksbankens bedömning.

      Hoppas det svarar på frågan – ställ annars gärna följdfrågor!

Lämna kommentar

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

    Vill Du Kontakta Oss?

    020-252626

    Måndag - Fredag: 08:00 - 18:00

    Avvikande öppettider:

    Första maj 1 maj: Stängt
    Kristi himmelfärdsdag 9 maj: Stängt
    Sveriges nationaldag 6 juni: Stängt

     

     

     

    info@ordnabolan.se

    Ordna AB, Org.nr. 556962-9404
    Vasagatan 28, 111 20, Stockholm