Svensk Fastighetsförmedling En del av Svensk Fastighetsförmedling
En del av Svensk Fastighetsförmedling
BolÄn PrivatlÄn
Ring oss pÄ

020-25 26 26

MĂ„ndag - Fredag: 08:00 - 18:00

Avvikande öppettider:

Första maj 1 maj: StÀngt
Kristi himmelfÀrdsdag 9 maj: StÀngt
Sveriges nationaldag 6 juni: StÀngt

 

 

 

Hur mycket lÄn har svensken?

Hur mycket lÄn har svensken?

380,000 kr per person om vi rÀknar pÄ varje individ som bor i Sverige och 621,000 kr om vi istÀllet rÀknar pÄ Äldrarna 18-65.

Vi pÄ Ordna har gÄtt igenom den senaste statistiken (mars 2018) frÄn SCB för att ta reda pÄ hur belÄningen ser ut i Sverige. Vi har bland annat gÄtt igenom SCBs Finansmarknadsstatistik som produceras av SCB, Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, pÄ uppdrag av Sveriges Riksbank.

SnittrÀntor mars 2018:
BolÄn: 1,56%
PrivatlÄn: 4,3%

Vill du se över rÀntan pÄ dina privatlÄn? LÄt oss kostnadsfritt fÄ hjÀlpa dig till en lÀgre rÀnta.

Vill du se över rÀntan pÄ dina bolÄn? LÄt oss kostnadsfritt fÄ hjÀlpa dig till en lÀgre rÀnta.


I statistiken gĂ„r att utlĂ€sa att utlĂ„ningen till de svenska hushĂ„llen fortfarande hĂ„ller en god takt lĂ„ngt över BNP vilket Ă€r ett orosmoln som mĂ„nga aktörer tar i beaktning, inklusive Riksbanken. I nedanstĂ„ende graf visas tillvĂ€xttakten i utlĂ„ning i Sverige sedan 2004 och man kan se att tillvĂ€xttakten Ă€r stadigt över 5% och i den senaste mĂ€tning i mars var den Ă„rliga tillvĂ€xttakten 7.2%, densamma som för mĂ„naden innan. Det Ă€r intressant att notera att “finanskrisen” inte hade nĂ€mnvĂ€rd effekt pĂ„ utlĂ„ningen till hushĂ„llen medan utlĂ„ningen till icke-finansiella företag fick sig en rejĂ€l törn fram till och med 2010.

En graf som visar finansmarknadsstatistik, mars 2018

Som vanligt lĂ€gger marknaden – och individerna bakom statistiken – data bakom sig i förbluffande takt och utlĂ„ningen tyder pĂ„ osunda nivĂ„er – om Ă€n lĂ€gre tillvĂ€xttakt Ă€n före finanskrisen. Även om skuldkvotstaket och amorteringskravet har haft en dĂ€mpande effekt pĂ„ bostadsmarknaden sĂ„ vĂ€xer utlĂ„ningen. UtlĂ„ningen till hushĂ„llen Ă€r nu uppe pĂ„ 3,855 miljarder eller 380,000 kr per capita (jĂ€mfört med 317,000 bara för 4 Ă„r sedan), baserat pĂ„ 10,135,303 invĂ„nare (februari 2018) i alla Ă„ldrar. Det Ă€r en ökning med 236 miljarder jĂ€mfört med samma period 2017. Om man rĂ€knar pĂ„ antalet invĂ„nare mellan Ă„ldrarna 18 och 65 blir snittbelĂ„ningen 621,000 kronor per capita.

Med det i Ätanke Àr det inte konstigt att storbankerna (Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB), som stÄr för den absoluta majoriteten av lÄnen, tjÀnar lite drygt 100 miljarder om Äret. Ca 2/3 av detta betalas ut i utdelning till aktieÀgarna och de stora vinsterna kommer frÀmst frÄn bolÄn dÀr marginalerna ligger pÄ knappt 1,7% pÄ utlÄnat belopp. För en tid sedan gjorde intresseorganisationen VillaÀgarna en berÀkning att fyra av tio (40%) kronor som hushÄllen lÀgger pÄ bolÄn Àr nettomarginal (lÀs vinst) för bankerna. Storbankerna menade dÄ att den andelen var överdriven utan att ange vad som Àr korrekt. 82% av MFIs (lÀs banker och andra lÄngivare) till hushÄllen Àr bolÄn, dvs ca 3161 miljarder kronor.

Som vi har skrivit om tidigare sÄ tror vi att det Àr lÄneförmedlarna som pÄ sikt kommer vara den katalysator som behövs pÄ den svenska bolÄnemarknaden för att hÄlla bankernas marginaler nere. PÄ privatlÄnesidan har vi lÄneförmedlare redan bidragit till att minska marginalerna med 1,5% procentenhet bara de senaste Ären.

Vad kostar dĂ„ bolĂ„n idag? Enligt publikationen ovan var genomsnittliga utlĂ„ningsrĂ€ntan 1,56% (mars 2018) för nya lĂ„n tagna för bostadsĂ€ndamĂ„l (lĂ€s bostadsrĂ€tt och villor). I nedanstĂ„ende graf anges den genomsnittliga rĂ€ntan baserat pĂ„ Ă€ndamĂ„l för lĂ„net. Har du blancolĂ„n idag Ă€r en rimlig jĂ€mförelse den blĂ„ linjen i grafen (“konsumtion”). Strax under 4,3% ligger rĂ€ntan pĂ„ blancolĂ„n pĂ„ enligt rapporten. Har du högre rĂ€nta Ă€n sĂ„ Ă€r det vĂ€rt att se över möjligheten att sĂ€nka rĂ€ntan genom att samla lĂ„n och krediter till en lĂ€gre rĂ€nta.

 

Blancokrediter stod för 6,2% (6,67%) av totala utlĂ„ningen i mars 2018 (februari 2015). Mars 2018 hade hushĂ„llen lĂ„nat 238 miljarder i form av blancokrediter. Blancokrediter definieras som: “LĂ„n som beviljats utan nĂ„gon sĂ€kerhet eller borgen. Ofta har denna typ av lĂ„n en hög rĂ€nta jĂ€mfört med lĂ„n dĂ€r det finns sĂ€kerhet, t.ex. bostadslĂ„n. I statistiken ingĂ„r Ă€ven betalkortsfordringar och kontokortskrediter i blancokrediter dĂ„ de i regel saknar sĂ€kerhet”.

Vi hittade tyvĂ€rr inte ny statistik kring antalet kreditkort nĂ€r vi uppdaterade denna sida sĂ„ vi lĂ€t följande information liga kvar frĂ„n slutet av 2015: “I slutet av förra Ă„ret hade MFI (monetĂ€ra finansinstitut, lĂ€s banker och kreditkortsbolag) gett ut 19,688,000 (19,7 miljoner) betal- och kreditkort till svenska folket. Fordringarna pĂ„ dessa kort var 69,449,000,000 kronor (69,5 miljarder). Detta motsvarar 3525 kr per kort, vilket kan anses vara ett ganska litet belopp. Det hĂ€nger samman med att de flesta betalar tillbaka sina skulder pĂ„ kreditkorten och dĂ€rför Ă€r de fordringar som inte betalas tillbaka i sin helhet samlade pĂ„ ett mycket fĂ€rre antal kort/individer. Dessutom Ă€r mĂ„nga betal- och kreditkort utgivna men ej anvĂ€nda. Observera att rĂ€ntan pĂ„ kreditkort normalt sĂ€tt Ă€r mycket högre Ă€n rĂ€ntan pĂ„ privatlĂ„n (en sorts blancolĂ„n) och dĂ€rför rekommenderar vi pĂ„ Ordna att man betalar av skulder som man har pĂ„ kreditkort med rena privatlĂ„n.”

Vi pÄ Ordna hoppas som vanligt att vÄra artiklar Àr grundliga, korrekta och uttömmande och vi uppskattar dÀrför all feedback. Hittade du lite nyttig information? Dela gÀrna artikeln i sÄ fall sÄ andra fÄr dra nytta av den ocksÄ.

KommentarsfÀlt

  Kommentarer: 5


  1. …det Ă€r mycket samlade lĂ„n, skulder och sĂ„ vidare… Men jag lĂ€ste i en artikel om USA att om en amerikan inte har nĂ„gra som helst skulder och tio dollar i fickan, dĂ„ tillhör han en av dom 25% rikaste i landet… har försökt kolla hur lĂ€get Ă€r i sverige… DĂ„ kom jag fram till att om man Ă€r skuldfri och har en krona i fickan, sĂ„ tillhör man dom 8% rikaste i landet… kan det vara möjligt????


    • Hej Nyfiken!

      Tack för din kommentar.

      Det du skriver Àr mycket intressant. Utan att ha fakta att gÄ pÄ i skrivande stund sÄ tror jag din kommentar angÄende USA kan stÀmma eftersom skuldsÀttningen (mÀngd lÄn) i USA inte Àr lika utbredd som i Sverige. Dvs fÀrre personer har lÄn. BlancolÄn och privatlÄn i form av kreditkort Àr dock vÀldigt utbrett. DÀr Àr Ä andra sidan reallönerna mycket lÀgre Àn i Sverige vilket resulterar i fÀrre som har sparade medel. Jag har lÀst (Äterigen utan att veta om det stÀmmer) att Bill Gates förmögenhet Àr lika stor som de 110 miljoner fattigaste i USA. Oavsett hur nÀra sanningen det Àr sÄ sÀger det ganska mycket om fördelningen av kapital i USA.

      NÀr det gÀller lÄnesituationen i Sverige Àr utlÄningen till privatpersoner vÀldigt utbredd som du kan se i statistiken i artikeln ovan. Samtidigt har bostadspriserna stigit varje Är, trots allt mer lÄn, sedan de senaste 25 Ären med nÄgra fÄ undantag (98, efter IT-kraschen, 2001 och efter 2007) vilket innebÀr att majoriteten av de som Àger sina bostÀder bör sitta pÄ nettotillgÄngar, dÀrför tror jag inte att en person som inte har lÄn (Àr skuldfri) men inte har nÄgra nettotillgÄngar tillhör de rikaste 8 % i landet. Nedan kan du följa en lÀnk till SCB som visar pÄ detta (obs frÄn 2007); hÀr kan man se att de 6 decilgrupper (60%) som har högst nettoförmögenhet (tillgÄngar minus skulder (lÄn)) har en nettoförmögenhet som Àr positiv.

      SÄ Àven om skuldsÀttningen Àr hög och svenskarna har mycket lÄn sÄ Àr nettovÀrdena i Sverige positiva. Det kan dock snabbt Àndras om priserna pÄ bostÀder börjar sjunka.

      Hur kommer det sig att du intresserar dig för detta? Studiesyfte eller ett allmĂ€nt intresse? Är det nĂ„got annat du vill att vi ska skriva om Ă€r förslagen vĂ€lkomna! Vi pĂ„ Direkto har vĂ€ldigt lĂ„ng erfarenhet inom bank & finans och sakkunskap nĂ€r det gĂ€ller privatekonomi och bankvĂ€sendet i allmĂ€nhet, sĂ„ vi kan nog tillföra mycket om det Ă€r nĂ„got speciellt du tĂ€nkte pĂ„.

      http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Hushallens-ekonomi/Inkomster-och-inkomstfordelning/Hushallens-tillgangar-och-skulder/83216/2007A01K/Hushallstabeller/Nettoformogenhet-for-hushall-1-indelade-i-decilgrupper-efter-nettoformogenhet-19992007-Medelvarden-for-alla-i-tkr-i-2007-ars-priser-Korrigerad-2010-03-22


  2. hej. varför priserna pÄ bostÀder sjunker inte trotts all bolÄn som folk tar. eller sÄ att det planen med detta att fÄnga in vinster pÄ falska bostÀder.


    • Hej Alnaser!

      Det Ă€r en ganska bred frĂ„ga att besvara, eftersom svaret delvis beror pĂ„ vilken ort vi pratar om och hur demografin ser ut i vissa omrĂ„den och hur den Ă€ndras över tid – men lĂ„t oss fĂ„ svara i allmĂ€nna termer.

      – Befolkningsökning: En viktig faktor till prisökning över tid pĂ„ bostĂ€der Ă€r befolkningstillvĂ€xt. Eftersom vi över en lĂ€ngre tid har haft en stark befolkningstillvĂ€xt i Sverige sĂ„ bidrar det till prisökningen.
      – BNP tillvĂ€xt: Svensk ekonomi Ă€r stark kontra mĂ„nga andra lĂ€nder och den relativa styrkan gör att vi kĂ€nner oss tryggare i vĂ„ra jobb och tjĂ€nar mer och det gör att vi Ă€r villiga att betala “upp” pĂ„ bostĂ€der vi tidigare inte var villiga att betala mer för eller som vi inte hade rĂ„d att köpa.
      – Skatter: Skattetrycket över tid har lĂ€ttat pĂ„ svensken, vilket gör att vi har en högre disponibel inkomst idag Ă€n vi hade tidigare.
      – RĂ€nteavdraget: RĂ€nteavdraget gör att staten ger en subvention (rabatt) till bostadsĂ€gare vilket Ă€r ett ganska unikt koncept. Politikerna vĂ„gar inte röra detta avdrag (Ă€nnu) oavsett vilken falang de tillhör. Den som har rĂ„d att köpa sin egen bostadsrĂ€tt eller villa har generellt sĂ€tt en bĂ€ttre ekonomi Ă€n den som inte gör det – och rĂ€nteavdraget hjĂ€lper sĂ„ledes de som redan har det bĂ€ttre stĂ€llt. OmvĂ€nd utjĂ€mningspolitik om kan kalla det för det.
      – Byggregler: Med förbehĂ„ll att vi pĂ„ Direkto inte kan detaljerna, sĂ„ gĂ„r diskussionen sedan flera Ă„r tillbaka runt byggregler som förhindrar nybyggnation vilket gör att byggbolagen inte kan möta den ökande efterfrĂ„gan med ett större utbud.
      – VĂ€rldsekonomin: Global ekonomisk sĂ€kerhet, tillvĂ€xt och lĂ„gt rĂ€ntelĂ€ge bidrar till viljan att investera i bostĂ€der (i bl.a. Sverige). Se Ă€ven effekt pĂ„ reporĂ€ntan.
      – Börsen: En stark börs ger svenskarna en större finansiell flexibilitet dĂ€r aktier kan sĂ€ljas för att finansiera bostadsköp, och vi har dĂ„ mer pengar att lĂ€gga pĂ„ t.ex. kontantinsats som Ă€r en andel av bostadsköpet (~15%) vilket gör att vi har rĂ„d med större och dyrare bostĂ€der.
      – Alternativa investeringsmöjligheter: NĂ€r rĂ€ntelĂ€get Ă€r sĂ„ lĂ„gt som det Ă€r idag och aktier avkastar dĂ„ligt (lĂ„g direktavkastning (utdelning)) sĂ„ blir bostadsköp och investeringar ett attraktivare alternativ.
      – ReporĂ€ntan: En historiskt lĂ„g reporĂ€nta gör att banker och bolag blir tvingade att fĂ„ pengarna i rullning, och bankerna blir mer benĂ€gna att belĂ„na bostĂ€der som ett led i detta.

      Det finns sĂ€kert fler anledningar men tyvĂ€rr tror vi att den nuvarande belĂ„ningsgraden Ă€r pĂ„ riskabla nivĂ„er – i enlighet med Riksbankens bedömning.

      Hoppas det svarar pĂ„ frĂ„gan – stĂ€ll annars gĂ€rna följdfrĂ„gor!

LĂ€mna kommentar

Du mÄste vara inloggad för att kunna lÀmna en kommentar.

    Vill Du Kontakta Oss?

    020-252626

    MĂ„ndag - Fredag: 08:00 - 18:00

    Avvikande öppettider:

    Första maj 1 maj: StÀngt
    Kristi himmelfÀrdsdag 9 maj: StÀngt
    Sveriges nationaldag 6 juni: StÀngt

     

     

     

    info@ordnabolan.se

    Ordna AB, Org.nr. 556962-9404
    Vasagatan 28, 111 20, Stockholm