BankID logo Mina sidor

RING OSS PÅ

020-252626

Telefontider:
09:00-18:00 måndag-torsdag
09:00-15:30 fredag
12:00-13:00 lunchstängt

Anskaffningsvärde

Anskaffningsvärde

Beloppet som betalas när en produkt köps in är det som kallas anskaffningsvärde. Större delen av anskaffningsvärdet är inköpssumman, utöver detta räknar man även med tillhörande kostnader som uppkommer vid köpet och eventuella förbättringar man gjort som direkt är hänförbara till det man anskaffat. Vad som kan vara tillhörande kostnader är exempelvis mäklararvode vid köp av en bostad eller frakt när det gäller en vara, eller till exempel renoveringskostnader. Anskaffningsvärdet är det som avgör skatten som betalas när produkten senare säljs.


Vad är anskaffningsvärdet vid köp av aktier eller en fastighet?

Man använder ofta begreppet anskaffningsvärde i samband med köp av aktier eller bostäder.

Inköpssumman är det som oftast utgör den största delen av anskaffningsvärdet. Utöver inköpssumman räknar man med de övriga kostnaderna som tillkommit vid köpet. Gäller det ett bostadsköp brukar det vara säljaren som står för större delen av kostnaderna, så som marknadsföring och mäklararvodet. Men även köparen får till anskaffningsvärdet räkna med hänförbara kostnader som inteckningskostnad, lagfartskostnad och andra liknande kostnader.

Exempel anskaffningsvärde fastighet:
Pris villa: 4 000 000 kr
Lagfartskostnad: 60 000 kr
Kostnad för renovering av kök och badrum: 400 000 kr
Anskaffningsvärde för villan: 4 460 000 kr

Är det ett aktieköp är anskaffningsvärdet i första hand det man har betalat för aktierna (aktiekurs gånger antalet aktier) men även courtaget som betalats ska räknas in. Det vill säga den avgift som aktiemäklaren debiterar vid ett köp. Courtage som tas vid försäljningen (avyttringen) av aktierna kan även dras av.

Exempel anskaffningsvärde aktieköp: 
Pris per aktie: 100 kr
Courtage: 0,15 kr
Anskaffningsvärde för aktieköpet: 100,15 kr

Varför är det nödvändigt att veta anskaffningsvärdet?

Säljer du en bostad till ett högre pris än du köpt bostaden för kan en reavinst uppstå som du ska betala reavinstskatt på. Då behöver du och skatteverket veta vad anskaffningsvärdet och därmed reavinsten är så att reavinstskatten blir korrekt.

Exempel vid försäljning av bostad och reavinst: 
Anskaffningsvärde för villan: 4 460 000 kr
Försäljningspris för villan: 5 000 000 kr
Mäklararvode: 100 000 kr
Reavinst: 440 000 kr (5 000 000 – 100 000 – 4 460 000)

 

Anskaffningsvärdet behöver anges i deklarationen och blir grunden för beräkningen av vinsten och den reavinstskatt man ska betala. Har det skett en större renovering av bostaden får detta dras av på vinsten innan skatten beräknas.

Om du inte vet anskaffningsvärdet, hur gör du då?

Är det så att du har fått en gåva i form av aktier eller en bostad kan det vara svårt att veta anskaffningsvärdet. Lättast blir det då om personen som gav gåvan kan meddela anskaffningsvärdet. Gäller det ett hus räknar man att värdet består av materialkostnaden och eventuella kostnader för hantverkare. Som hjälp för att få fram detta, om man inte har exakta siffror, kan man använda sig av de genomsnittliga kostnaderna hos SCB. Där finns även riktlinjer för anskaffningsvärdet utifrån olika årtal. Detta kan vara till stor hjälp om man ärvt ett hus som är byggt av exempelvis arvtagarens föräldrar.

Är det istället aktier personen fått i gåva kan man gå tillbaka och se till värdet då aktien vid den tidpunkt aktien köptes. Siffrorna behöver dock inte vara exakta vilket gör att en uppskattning kan behöva göras. Ett annat alternativ är att utgår från en metod som kallas schablonmetoden. För att få fram anskaffningsvärdet utgår man från att inköpsvärdet var 20% av det värde som aktien såldes för.

Kommentarsfältet är nu stängd för detta inlägg.

?>